MENY
När man bor i en bostadsrättsförening finns det vissa regler och skyldigheter man ska förhålla sig till. När saker hamnar i skymundan och blir luddiga uppstår självklart en del frågetecken. Personligen tycker jag att det är bra med tydlighet och riktlinjer. Det skapar en trygghet och ett förtroende som ger positiva känslor. När motsatsen råder kan det skapa fler frågor än svar, vilket i sin tur leder till osäkerhet och tvivel. Jag har läst på en del om något inom bostadsrättsföreningar som kallas för likhetsprincipen som handlar om att lika fall ska behandlas lika. Principen ifråga är framtagen för att undvika illojala beteenden och maktmissbruk.
Allting började när jag ställde en fråga till styrelsen för föreningen. Jag har noterat att ett antal boende i föreningen har sina bilar parkerade på gården i anslutning till deras entréer. (För info har föreningen en parkeringsplats där alla boende ska ha en varsin plats). När jag då ställde frågan om även jag kunde ha en framtida bil stående i anslutning till min entré blev svaret: "Nej, då kommer den stå i vägen". Ehm, i vägen för vem/vad var det första jag tänkte. När jag sedan påpekade att flertalet boende har det och undrade om inte samma "regler" gäller för alla fick jag svaret: "Det gäller för alla. Men det är ju precis som med städdagen, den gäller också för alla men av någon anledning så blir det inte så alla gånger". Oookej...? Jag skrattade rakt ut. Vad jag svarade? Ja i runda slängar att jag tyckte det var en lustig jämförelse och att det låter som att både städdag och parkering behöver tas upp på nästa möte. Dessutom skrev jag att gällande parkering på gården så tror jag att andra boende kan tolka det som att det är OK att parkera där av den anledningen att medlemmar i styrelsen gör det. Ordspråket "lev som du lär" känns ganska passande.
Självklart har jag alltid en genomgående vänlig ton i all typ av kommunikation, allt annat är bara onödigt. Min avsikt är varken att skapa bråk eller att peka ut någon/några (även om vissa säkert tolkar det så). Men å andra sidan känns det i dagens samhälle som att så fort någon har en åsikt om något (och majoriteten inte vågar yttra sig) så är man en bråkstake. Det handlar mer om att de som faktiskt vågar yttra sig sticker ut (och det anses många gånger vara fult). Personligen tycker jag att folk ska skita i jantelagen - den är passé. Min avsikt är snarare att få till en diskussion kring vad som gäller och tydliggöra de regler som finns. Både för min och andras skull. Alla föreningens medlemmar borde väl få veta vad som gäller? Hur ska man annars kunna agera utefter det? Och det handlar inte heller bara om att få veta om svaret är ja eller nej på en specifik fråga. En mer utförlig motivering kring varför svaret blir det ena eller andra bör man också kunna få. I annat fall uppkommer just fler frågetecken än svar.
Slutligen påpekade jag att om det nu handlar om att man inte ska parkera på gården av framkomlighets- och säkerhetsskäl så måste de boende informeras om det. För vad skulle hända om alla var "tvungna" att använda den avsedda parkeringsplatsen istället? Kanske att den "långa" promenaden på några meter dit skulle kännas som att bestiga självaste Mount Everest. Men det tror jag att man överlever (det är nog snarare latheten som talar). Ja, hörrni. Var det någon som sa likhetsprincipen?
0