Det finns chefer och det finns... chefer. Sådana som inte ser människan bakom arbetet utan istället en robot utan känslor eller behov. Någon som bara finns där för att driva in stålarna - till varje pris.
När pengar är det enda motivet hamnar hälsa och en dräglig arbetsmiljö i skymundan. När människans basala behov som t.ex. mat på bordet och tak över huvudet uppfyllts finns det en annan sak som också är viktig: att bli sedd. Hur får man då någon att bli sedd? Jo genom att exempelvis:
- Bekräfta personen genom att se hen, ge feedback och återkoppla på eventuella frågor - både stora som små.
- Var lyhörd och närvarande genom att visa att du ger hen din fulla uppmärksamhet - utan att vilja ha något i gengäld.
- Var uppmärksam på beteenden - exempelvis om hen slutar göra saker eller beter sig på ett annat sätt än ”normalt”. Kanske behöver hen få mer uppmärksamhet och bekräftelse.
Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att en människa som känner sig sedd är en motiverad och trygg människa. Visst vill man väl ha motiverade och trygga medarbetare runt sig? Både positivitet och negativitet smittar - så vilket av dessa två man väljer är väl rätt enkelt... eller?
Det sägs att tid är pengar. Så om tid är pengar kan man säga att en chef som inte tar sig tid för sina anställda riskerar att bli utan pengar om det inte finns någon som kan dra in dem också. Helt klart tänkvärt i en värld som är så inriktad på att casha in stålar att man glömmer bort att se människan bakom skalet.
Jag har all respekt för att man är beroende av att få in pengar för att överleva. Men när pengarna överskuggar allt annat kan jag inte tycka annat än att man skjuter sig själv i foten.
👊
Se- och tänkvärd video om just bekräftelsens betydelse för oss människor:
0